tisdag 7 augusti 2012

ensammast

Känner mig som världens enammaste, minsta och mest trasiga människa just nu. Vet inte hur jag
ska orka med imorgon eller någon annan dag, men jag antar att det är sådant som "blir bättre", som jag så
fint brukar säga det själv. Inatt har jag mina tre bästa gosedjur här och det borde kännas lite bättre imorgon.
Det måste det. Finns det 70% vatten i en kropp så måste åtminstonde 67,7% försvunnit nu,
i form av sådan där ögonvätska. Jag saknar dig redan ju. Jag älskar dig.

2 kommentarer:

  1. Även fast det kanske är jobbigt att höra nu, så ska du veta att hjärtat kommer läka, oavsett hur lång tid det tar. Men du är aldrig ensam Annie! :)

    SvaraRadera